Boverkets: Dags att handla nu

Läs och ladda ner Boverkets mycket läsvärda :

Ladda ner skriften i PDF-format

Dags att handla nu

Detaljhandeln och en hållbar samhällsutveckling

Handeln berör oss alla. Var butikerna finns är en angelägen fråga både för den enskilde och för samhällsutvecklingen. Vi vill med den här skriften visa vilka krav plan- och bygglagen ställer och vilka möjligheter den ger vid planering för handel och annan service. Uppfyller vi kraven? Tar vi vara på möjligheterna? Är vi på rätt väg?

Hur skall det gå för Kristianstad?

Något som alla som förespråkar C4 Shopping i Hammar och alla de ansvariga för PBL i Kristianstads kommun borde läst, om inte att omgående och ta till sig och läsa.
Boverkets mycket objektiva och sakliga läsvärda skrift.

”Dags att handla nu”
Skriften finns på Boverkets hemsida.
Samt ta lärdom från andra felsatsningar runt om i Sveriges städer vad gäller externa köpcenter satsningar.

Citat från Boverkets skrift
Dags att handla nu
Läs här citat från Boverkets läsvärda ”Dags att handla nu” med många sammanhängande värden att ta till sig, om man värnar om KRISTIANSTADS CENTRUM MED UNIKA KULTURVÄRDEN, som inte bara går ut på handel och konsumtion:

Handeln förser oss inte enbart med varor, den får oss också att mötas och bygga upp förtroendefulla förhållanden. En levande och konkurrenskraftig handel är nödvändig i ett hållbart samhälle.
* Lokaliseringsprövningen för att få bygga en sommarstuga är inte artskild
från den som ska ske inför beslutet att etablera en extern stormarknad. Däremot är det
en milsvidd gradskillnad dem emellan, när det gäller behovet av
strategiska överväganden och konsekvensbedömningar.

Märks den skillnaden i tillämpningen?
Visar vi från samhällets sida den uthållighet och den konsekvens som behövs i de ställningstaganden, som görs när det gäller handeln i samhällsplaneringen?
Ser vi till helheten, även över sektors- och kommungränser?
Gör vi strategiska bedömningar?
Studerar vi alternativa lösningar och gör vi fullödiga analyser av vilka konsekvenser som kan uppstå? Fattar vi beslut som värnar miljön och alla människors lika rätt att delta i samhällslivet?
Eller låter vi enskilda intressen ta över?
*De här frågorna måste var och en besvara, i sin kommun. Är du med och styr handels- och samhällsutvecklingen i önskad riktning mot uppsatta mål eller tillåter du att andra krafter – krafter som inte har ansvar för helheten – får styra?
* Och också att samhället ser till att alla får tillgång till en sådan
handel; att den är tillgänglig och användbar för alla, även för dem som har
svårast att förflytta sig.
* Handeln är en förutsättning i våra stadskärnor och nödvändig nära där människor bor. Handeln kan också, i balanserade proportioner vara lämplig i externa lägen. Kommunerna ska kunna ge de rätta förutsättningarna och ställa de rätta kraven för en livskraftig handel. Och fysisk planering är det medel som

PBL erbjuder.
* Regionala eller mellankommunala överväganden förekommer nästan aldrig enligt enkäten. Några länsstyrelser har gjort försök att åstadkomma sådana, men med skiftande framgång.
* Vem har initiativet – kommunerna eller marknadskrafterna?

Boverket tycker sig av enkätsvaren utläsa en viss uppgivenhet i kommunerna. Trots att medvetenheten finns om vilka negativa konsekvenser på samhällsstrukturen som kan uppstå och trots tidigare ambitioner att bevara och stärka sina stadskärnor tar nu många stadskärnor stryk. Hur kan kommunerna ges bättre möjligheter att ta sitt ansvar för helheten, för de allmänna intressena och för de svagas rätt?

Så här är utvecklingen i övriga Europa
• att bevara och stärka stadskärnornas funktion
• att öka utbudet av servicefunktioner i städer och stadsdelscentra
• att vidmakthålla en balans mellan olika handelsfunktioner i staden
• att förnya nedgångna stadsdelar och att vitalisera problemområden
• att begränsa bilresandet genom en koncentration av serviceutbudet till stadskärnan, till bostadsnära lägen, till noder i kollektivtrafiksystemet etcetera
• att begränsa de negativa effekterna av externa etableringar.
* För att en stad ska fungera i sin region och för att hela staden ska fungera måste dess kärna vara frisk. Stadskärnornas avgörande betydelse som navet för stadens liv och kommunikationer uppmärksammas alltmer. Även närliggande mindre samhällen och landsbygd är beroende av detta. Stadskärnan är också nära förknippad med en stads identitet, man kan se den som en sorts varumärke för staden.

Alltför ofta har balansen förlorats I de fall när externhandeln har tillåtits konkurrera ut stadskärnan har det inte varit lyckosamt för stadens utveckling.

* I kommuner som inte tillhör tillväxtkommunerna har det visat sig näst intill omöjligt att vända trenden.
Tomma lokaler i centrum gör att fastighetsvärdena sjunker.

Den regionala samordningen har brustit
Utan regional samordning riskerar kommuner att spelas ut mot varandra och resultatet kan bli att alltfler handelsetableringar tillåts, utan att kommunen gjort de
strategiska överväganden som krävs för att få en långsiktigt hållbar utveckling. Man varken vill eller vågar säga nej, av rädsla för att förlora en attraktiv etablering eller för att kanske grannkommunen i stället ska säga ja.

Till detta kommer att länsstyrelserna hittills oftast har intagit en alltför passiv roll inom sitt ansvar som bevakare och samordnare av mellankommunala, regionala och nationella intressen.

Arbetstillfällena har totalt minskat
Det är lätt att man låter sig styras av förhoppningar om att den nya stormarknaden
ska få allmänt positiva effekter i form av nya arbetstillfällen, ökade skatteintäkter, ett nytillskott av kunder och en allmänt positiv utveckling för kommunen. Man kanske då avstår från att göra ordentliga utredningar och konsekvensbedömningar inför möjligheten att få en nyetablering i den egna kommunen. Åtminstone när det gäller skatteintäkter och arbetstillfällen är risken stor att effekten blir den motsatta.

Arbetstillfällena inom handeln har minskat från cirka 225 000 år 1988 till
cirka 185 000 år 1996.
* Idén med stormarknader är ju bland annat att med låga priser skapa en hög omsättning och att med låg personaltäthet hålla nere kostnaderna. Den handel som drabbas drivs ofta i småföretagsform med hög personaltäthet. Risken är uppenbar att de arbetstillfällen som vinns i stormarknaden går förlorad med råge hos de mindre handelsföretagen och att både enskilda kommuninvånare och kommunen blir ekonomiskt drabbade på sikt. Skatten på inkomster i bolaget går dessutom till staten.

En långsiktigt hållbar samhällsutveckling

Detta övergripande mål greppar över många andra mål. Det innebär kort att
vi ska lämna ifrån oss ett samhälle som är mer hållbart än det vi har till kommande
generationer.
En hållbar samhällsutveckling kräver att ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella intressen ska tas tillvara.

* Alla är beroende av att lätt kunna nå en butik där man kan köpa det man behöver till vardags. Och alla har viktig kunskap och viktiga synpunkter att bidra med.

Ett långsiktigt hållbart transportsystem
Därför är regeringens bedömning att etableringar av externa stormarknader ska övervägas både i ett centralt och i ett lokalt perspektiv.

Tillgänglighet för alla
Tillgänglighet för alla innebär att samhället ska vara användbart och
tillgängligt för alla.
Människor med funktionshinder i alla åldrar, både flickor och pojkar, kvinnor och män, ska kunna delta fullt ut i samhällslivet. Detsamma ska gälla för människor från andra kulturer och för de 25 procent av hushållen som inte har tillgång till bil.

* En annan förutsättning är att tillgängligheten till butiken är god. Om den är dålig leder det till att alltför mycket resurser i form av tid och pengar går till att ta sig till och från butiken.
Detta motarbetar en långsiktigt hållbar utveckling.

Hur styrs handeln enligt PBL?
Alla beslut om att få ta mark i anspråk för bebyggelse, anläggningar och verksamheter ska, enligt Plan- och bygglagen, PBL, grundas på planering. PBL, med sina krav på översiktsplanering, ger ramen för beslut om markanvändningen och ställer krav på att kommunen ska skapa det goda och långsiktigt hållbara samhället i enlighet med de mål som satts upp.

Kommunen har rätt och skyldighet att bestämma

Det är kommunen själv som bestämmer hur mark och vatten ska användas inom
kommunen och som avgör om, när och för vilket eller vilka ändamål en
detaljplan ska upprättas. Tidpunkten för planläggning bestämmer kommunen också själv. Om kommunen inte anser att det finns behov av att detaljplanelägga för ett visst
ändamål kan ingen tvinga fram en sådan planläggning. Kommunen kan också vägra
bygglov med motiveringen att en detaljplaneläggning skulle krävas utan att för
den skull vara tvungen att upprätta en plan.

Detta benämns det kommunala planmonopolet och är både en rätt och en skyldighet.

Kommunen ska beakta och väga alla intressen

Av första kapitlets femte paragraf framgår att kommunen ska ta hänsyn till både
allmänna och enskilda intressen när man tar beslut i lokaliseringsfrågor. En bestämmelse som kan tyckas oansenlig, men som kanske är den mest betydelsefulla i lagen. Här ställs nämligen krav på att kommunen ska väga styrkan i olika intressen och markanvändningsanspråk mot varandra innan man fattar beslut.

Och det är kommunen själv som bär huvudansvaret för att de allmänna intressena beaktas.

Detta ställer krav på beslutsunderlaget, det vill säga kraven på att göra utredningar, analyser och konsekvensbedömningar som tar sikte dels på nyttan från allmänna och enskilda utgångspunkter, dels på den påverkan på omgivningarna som ett genomförande av en plan kan förväntas få. Ju större påverkan på omgivningarna; det kan till exempel vara i form av ökad trafik, nedlagda butiker, ökat buller, en förfulad stadsmiljö eller förlusten av en grön lunga i staden, desto större är kraven på beslutsunderlaget. Det ställer också höga krav på en öppenhet som innebär att så många intressenter som möjligt ska ha chansen att delta i planprocessen.

Hänsyn som ska tas i planeringen

När det gäller detaljhandelns lokalisering är bestämmelserna i andra och
fjärde paragraferna av särskild betydelse. I andra paragrafen framgår att
planläggning ska främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande
utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra
anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten ska främjas. Hänsyn ska tas till förhållanden i angränsande kommuner.

* Kommunala politiker vill ofta få saker att hända direkt. Men även om det
kan vara frestande med snabba beslut så lönar det sig bäst att följa lagens uttryckliga
krav och redan från början föra en öppen dialog med alla berörda. Ofta handlar
det ju om stora och viktiga projekt med avsevärd påverkan på omgivningen och på
människors vardagsliv. Sådana beslut, till exempel lokaliseringen av en större
handelsetablering, bör diskuteras brett och övervägas extra noga i ett översiktligt sammanhang.

Låt oss gå mot det samhälle vi vill ha
Strategidokumentet ska utgå från de nationella, regionala och lokala målen
och samtidigt bygga på platsens förutsättningar och medborgarnas behov.

Här beskrivs de viktigaste inslagen i en 2003 antagen kommunal handelspolicy:

  • storsatsningar ska konsekvensanalyseras
    • invånarna ska ha minst en bra dagligvarubutik inom gång- eller cykelavstånd
    • alla parter ska anstränga sig för att ordna rationella lokaler med bra tillgänglighet för dagligvaruhandeln
    • butiker med sällanköpsvaror, exempelvis kläder, ska först och främst
    beredas plats i city.

En samlad strategi för regionens utveckling behövs också

* Detta stärker ytterligare behovet av att de kommuner som ska samarbeta har strategier för den egna utvecklingen.
* På så sätt kan man skapa en balans mellan större och mindre orter i regionen, där de större städerna kan fungera som motorer för de mindre och för landsbygden.
• Forma en vision att sträva mot och bryt ned den i fattbara mål.
• Samråd med näringslivet: handeln, fastighetsägarna och andra intressenter.
• Samråd med medborgarna.
• Samråd med grannkommunerna.
• Använd planmonopolet – förhandla med intressenter.
• Håll fast vid planeringen utan att bli rigid.
• Låt inte privata intressen rycka sönder planeringen.
• Samarbeta inom regionen och över sektors- och kommungränser…
• … men besluten måste fattas lokalt.
• Ha en dialog med länsstyrelsen.
• Gör en handelspolicy för en positiv utveckling av handeln.
• Gör ordentliga utredningar.
• Studera alternativa lösningar.
• Belys och väg olika intressen mot varandra.
• Gör konsekvensanalyser och våga öppet visa på konsekvenserna.
• Testa mot nationella, regionala och lokala mål.
• Välj det som bäst, just då, leder mot en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
• Minns att det är tillåtet att välja bort, men inte att glömma.
• Handelsplanera inte för sig utan stadsplanera för en attraktiv handel för alla. På så sätt går vi mot en sammanhållen stadspolitik.

Tänk efter före

Men, hur gör man då när man har sin goda beredskap, och ändå kommer det en
investerare och uppvaktar kommunen och vill bygga en stor handelsanläggning
utanför stan nära ett vägkors, helt stick i stäv med den översiktliga planeringen?
Vågar man försöka få honom eller henne att ta den där obebyggda tomten i stadskärnans utkant i stället? Den är ju faktiskt tänkt för handel.
Oron finns för att investeraren ska välja en annan kommun om man förhalar det hela och man vill ju så gärna att kommunen ska utvecklas.

Det lönar sig avgjort att ha is i magen och tänka efter före.
Våga visa på konsekvenserna
Man kan börja med att fundera på de eventuella konsekvenserna, att helt enkelt fråga sig vad som förmodligen händer. Har man flera alternativa lägen kan man jämföra dem med varandra. Det bästa är göra sin konsekvensanalys öppet och i samråd med alla berörda; invånare, näringsliv, lokal handel, fastighetsägare, banker, högskolor med flera, och givetvis även med etablerarna:

  • Ökar eller minskar arbetstillfällena på kort och lång sikt?
    • Ökar eller minskar priserna totalt i kommunen?
    • Går mindre butiker i konkurs och lämnar tomma lokaler efter sig?
    • Fortsätter personbilstrafiken att öka, eller minskar den?
    • Finns det kollektivtrafik till den föreslagna tomten?
    • Hur påverkas möjligheterna att behålla en levande landsbygd?
    • Ökar både samhällets och enskildas kostnader för hemtjänst, färdtjänst
    och hemsändning till landsbygdshushållen?
    • Får vissa människor svårt att nå en dagligvarubutik på rimligt sätt?
    • Drabbas äldre och funktionshindrade särskilt?
    • Hur påverkas kommunens långsiktiga och strategiska planering i övrigt?
    • Har kommunen genom samtal och samråd förvissat sig om vad kommunens
    invånare och andra intressenter tycker om förslaget – med de konsekvenser
    som det innebär?

När man efter bästa förmåga har besvarat ovanstående frågor och vägt samman
svaren till något som man öppet vågar stå för och även redovisa, så vet man förmodligen hur diskussionen ska föras med investeraren.

Du är välkommen att skriva en kommenterar.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s